Vet du varifrån pingvinerna i Slottsskogen kommer, frågade min utmärkte tandläkare sedan många år, Nils G Nilsson. Nej, det visste jag inte, inte heller djurvårdarna i denna park; jag hade frågat dem. Jo, det var min studentkamrat som ordnade detta, berättade Nils. På så vis fick jag kontakt med Göran Odham, på ITM, institutet för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet..
Den 2 december 1999 ringde jag Göran och fick veta följande. Han doktorerade åren 1962-67 på studier av gumpkörtelsekret hos simfåglar, inte bara pingviner utan även svart svan knöl- och sångsvan och svarthalsad svan. Samlade sekret från fjädrar med en liten spatel och efter att en art undersökts donerades fågeln ifråga till Slottsskogen, den ena efter den andra. Arbetet bedrevs på Institutionen för medicinsk biokemi och djuren sköttes av Stig Rasmusson, djurskötare i Slottsskogen under många år. Också andra simfåglar undersöktes: gräsänder, rost- och gravand, ejder, även olika gäss som grå-, kanada-, vitkindad gås och snögås.
Det hela började med att en magellanpingvin importerades från Krags dyrehandel i Köpenhamn, de var kända för att kunna få fram vad som helst i djurväg. De ansågs lämpliga för att studera gumpvax, ett bra studieobjekt genom sitt leverne. Den togs över Sundet via Malmö, tullen var lite tveksam men sedan Göran berättat att de skulle ha fisk varannan timme gick det bra. Det fanns visst specialregler genom Livsmedelsverket, eftersom de skulle användas för forskning krävdes ingen karantän. Synd att den skulle vara ensam tyckte Göran och skaffade en till, av motsatt kön. I början försökte de nästan ha ihjäl varandra men senare blev de vänner och fick ungar.
Inga andra pingviner undersöktes. Den första kom mitt i vintern och sattes ute på isflak i liten damm höll nästan på att frysa ihjäl, ingen tänkte först på att de inte är vana vid kyla, de lever längs Chiles kuster. Den räddades in i värmen och när tvåan kom något år senare hade de lärt sig. Torrey Canyonkatastrofen med utsläpp i Engelska kanalen inträffade samtidigt, de testade olika medel som skulle ersätta det naturliga gumpkörtelsekretet bland annat fick de in mycket oljeskadade sillgrisslor.
Detta berättade jag för Slottsskogens djurskötare, på den tiden hade Kerstin hand om pingisarna, som hon sade. Sedan gick åren, pingvinerna fick ungar, som fick ungar. Så försvann emu och flamingo från parken, här var det meningen vid starten att enbart nordiska djur skulle finns i djurparken. Pingviner är inte alls nordiska, dessutom kostar det att förse dem med mat, vatten och mediciner. Dessutom var dammen ynkligt liten; ny damm behövdes. Alltså lutade det åt nedläggning och avveckling. I sista minuten kom pengar, varifrån vet jag inte, de användes till en något större damm och ett rejält pumphus som dessvärre skymmer det vackra fågelhuset i närheten. När man nu ser pingvinerna i sin damm inser man att denna inte heller denna lösning var optimal.. det hade nog varit bäst om pingisarna fått flytta. Och nu sitter djurparken här med denna kvarnsten runt halsen.. Men visst, det är alltid fullt av barn och vuxna vid matningen 14:30, trots att de vilda fåglarna i parken ett stenkast därifrån erbjuder minst lika spännande scenerier. Mer därom på andra Sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar