En sensommardag med mycket moln, nu borde en och annan rovfågel ha börjat förbereda reträtten till varmare länder. Alltså upp på Ljungkullen, denna bergknalle söder om Observatoriet där det är ganska fri sikt runt om, det gör platsen lämplig att se på fågelflyttning. När jag började stå här för några decennier sedan var berget täckt av ljung; numera har gräset tagit över på högsta delarna - här skulle en liten begränsad gräsbrand säkert vara bra för ljungen. Men fortfarande gör delar av berget skäl för namnet Ljungkullen, särskilt tydligt nu när ljungen blommar.
En stenskvätta honfärgad landade sekundsnabbt i en grantopp på Kullen, därefter vidare norrut. En sparsam besökare under förhösten, även om vi ibland misstänkt att den häckar uppe i Hjorthagarna borde kollas någon vår.. tre gråsiskor flög rätt över ivrigt lockande. Efter att inte ha setts på lång stund sågs nu med ens tornsvalor i väster, på randen av Skogen bort mot Gråberget, några tiotal i lite gles splittrad rörelse söderut. Efter några minuter letade jag upp två bivråkar som kretsade över Brageberget, omisskännliga med den långa smala stjärten och utskjutande hals, tycktes flyga söderut men efter några minuter yttetrligare två bivråkar över Majvallen på väg norrut. Kan ju ha varit desamma..
Nu vart det i stort sett vindstilla och luften fylldes av små bruna flygmyror. Antagligen var det dessa som små fåglar plockade i grantopparna runt omkring; nu sågs bofink, grä flugsnappare och i en topp ett par unga buskskvättor - de är också sparsamma rastare på flyttning här. Det är naturligtvis något att glädjas åt, se det man inte ser varje dag. Lövsångares lockläten hördes runt omkring, tornsvalor fortsatte att singla förbi. Inget regn ännu, men väl nere från berget började det regna. Det kändes bra, och ganska gynnat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar