Vecka 31

Vecka 26 Högsta Skogen

När göteborgaren går ut i Slottsskogen blir det ofta ett varv runt Plikta-Säldammen och Azaleadalen, de norra delarna av denna stora park är lätt att glömma. Tag buss 60 till hpl Masthugget, gå upp genom oxelskogen. Här växer gräset högt. Här finns Skogens högsta punkt, drygt 90 möh.

Här ligger ett utsiktstorn ovanpå en vattenreservoir med halva dagskonsum-tionen för Masthuggets befolkning.  Runt tornet växer skogen högt; för hundra år sedan var här trädlöst.  Nere i oxelskogen blommar nyponrosorna vackert.

Här finns en liten damm som som alla som fångat vatten-ödlor här vet heter Ödledam-men. Däremot vet de sällan att vattenödlor är groddjur, trots namnet. Här växer en gigantisk rugge kaveldun i bakgrunden skymtar den kompost som snok som inte här finns skulle lägga ägg i.

Gräsand med ungar finns här på sommaren; i år med 16 ungar. Hon gick iväg ner till Lilla dammen efter några dagar men återvände sedan till den lilla dammen vid Observatoriet. Nu har antalet minskat till 13, inte illa det, hit hittar sällan kråkor och trutar. Rune med flera går hit så ofta han kan och matar dessa ivriga andbarn.

Rådjur finns i Skogen oklart hur många. En gissning kan vara ungefär 10-15 djur, av dem hälften getter som får i snitt 1-3 ungar vardera - alltså ökar beståndet till det dubbla på hösten. En och annan råkar illa ut i trafiken, andra utvandrar. Räv tar gärna rådjurskid men nu för tiden ses de sällan i Skogen.

 

Vecka 22 Blomstertiden är här

Näsduksträdet

Det finns blommor och blommor. En blomma typ tulpan är lätt att se vad det är: det är en blomma. Näsduksträdet är något annat: en blomsamling, många hanblommor runt en honblomma. De översta bladen har förlorat sin gröna färg och är vita. Detta knep att locka insekter är inte ovanligt, julstjärna och olvon kör samma metod. Blommar just nu i Botans Japandal men också längre ner, vid Bambulunden (karta på www.naturstig.se).

Azaleadalen
Det blommar också i Skogen, i den oförlikneliga dalen mitt i parken. Gula, röda, vita azaleor som inte bara är vackra atts e på utan också doftar, nästan i överkant...

Lustigt att tänka på att förslaget att plantera azaleor från nerlagda plantskolan i denna ekbacke först fick tummen ner av de som bestämde, men när det trots allt blev av tog de åt sig av berömmet när det omedelbart blev en succé. Så kan det gå.

Vitsippor

För vissa är blomstertiden över. I skogen blir det mörkt när träden får blad. Nu vissnar vitsipporna, de har satt frö, bladen bleknar i brist på sol. Om en månad är marken bar. Eller möjligen täckt av en matta av den mindre ljuskrävande växter, sådana finns.

Så här såg de ut. Nu dröjer det ett år tills vi ses igen, nästan.

Darrgräs

Ingen kan tro, som inte vet det, att det finns mängder av olika gräs. I Skogen växer mer än 40 arter gräs. Detta darrgräs är inte ovanligt på något torrare mark; axen ser ut som små handväskor har någon sagt.. när det blåser lätt darrar axen, som namnet säger.

Tjärblomster
En vacker nejlikväxt som är lätt igenkännlig genom sin klibbiga stjälk, och med en delikat rosa färg lyser upp markerna.

Finns lite sparsmakat i Skogen bland annat vid trappan upp till älgarna från Bergdammen.

Blåbär

Kan tänkas att detta blir en ovanlig syn i vår, därför lägger vi ut den så du får se hur en blåbärsblomma ser ut. Den som är så ömtålig; kommer det köldnätter i mitten på maj faller de av och då blir det inga bär.

I år var det ett antagligen värre problem med frystorkade plantor som torkade ut helt. I backarna står bruna pinnar som rester, även om de gröna gräsen börjar bädda in dem.

Vi får se.

Tallarna

Ser du dig omkring syns ett gult pulver runt uttorkade vattenpölar eller på dammarnas stränder. Det är tallpollen som sprids med vinden i akt och mening att någon av dem ska hamna på tallens honblommor som egentligen inte är några blommor... Barrträd är bland våra mest ursprungliga växter, uppfunna av naturen långt före ståndare och pistiller. Men frö blir det, i kottar. Om två år.

Flitigt bi

Sällan tänker vi på vilken betydelse bin har, inte bara de som bor i kuporna. På senare år har biodlare drabbats av att deras bin blir sjuka eller bara försvinner bort. Utan bin inga äpplen, broccoli och inte heller slån som på bilden.

Samspelet mellan vackra och doftande blommor och pollinerande insekter är en av grundbultarna i naturen. Redan talar biologer om att detta samspel är allvarligt hotat. Hoppas de har fel.  

Vecka 21 Andungarna

Azaleadal på gång
Det finns de som vallfärdar till Slottsskogen en gång om året, i den tid då Azaleadalen blommar. Den växelvis kalla och stekheta våren tog kål på en hel del växter i skog, park och trädgård - se bara på snöbärsbuskarna i Skogen, de ser inte alls bra ut. 

Men Azaleadalen tycks ha överlevt. Nu
börjar gula och vita azaleor blomma, senare kommer röda och blå. Visste du att azaleor är svenska namnet på de Rhododendron som fäller blad om vintern?

Måsbo i en tall

Varje år häckar några par fiskmåsar mitt i Skogen. Bon hamnar lite varstans, på Pliktahusets tak, på stubbe i Fågeldammen eller, som i år, uppe i en tall i dovhjorthagen.

Det är kanske lite för stökigt nere på marken, kan man tänka. Utsikten att ungarna klarar sig är inte goda, här finns både gråturt, kråkor och skator.


 
Vackra ödlor
Slottsskogen har ganska lite av officiell konst, men då och då dyker det upp uppenbarligen privata initiativ. Just nu kan man se vackra keramiska ödlor på olika platser i Skogen. Jag har hittat tre hittills, denna placerades enligt säker källa ut 22/5.

Men var finns den? Första rätta svaret får ett  valfritt exemplar av mina Slottsskogsböcker.
naturstig@comhem.se 

Den ensamma knipungen

Storskrakfamiljen i Stora dammen har minskat från 12 till 10 ungar. När kullen var alldeles nykläckt fanns en knipunge med men den försvann sedan.. Nu ses en ensam liten knipunge simma runt i Stora dammen, sannoliktI bortkörd av skrakhonan.

Det händer att knipor lägger ägg i andras bo. Eftersom de inte behöver matas kan den överleva, men den lever farligt bland trut och kråkor. Kniphona i dammen bryr sig inte eftersom hon inte sett ungen från början.

Supermorsan

Lilla dammen två kullar gräsand med 10 resp 16 ungar, den senare familjen kom först till Ödledammen 18/5 men vandrade sedan ner till Lilla dammen 22/5, hon tyckte säkert att Ödledammen var för liten.

Så kan gräsänder göra om det behövs, men det är riskabelt för ungarna. Men alla ungarna överlevde vandringen, en prestation!



Parkens svanar

Förr fanns det mängder av knölsvanar i Skogens dammar. Det var på den tiden det var lättare att hämta hem vildfåglar, nu finns det fler regler. Ett knölsvanpar bor sedan flera år i Hästhagedammen, men får inte tilld et, det blir inga ungar.

En andkull kom till dammen, folk hjälpte ner dem. Det skulle de inte ha gjort, svanen vill ha dammen för sig själv! Låt andungar vara, om du skulle få se några vara ute och gå.

Akustisk slum

Att gå runt i Skogen är inte alltid den lugna stilla vandring man önskar. Trafiken dånar trots trängselskatter, en minskning på 15% märks inte alls i buller. Dånets konstskola har en vrålande luftkonditionering som stör morgonfriden.

Och morgonen den 24  gick en gosse med bärbar sandblås och blåste rent Pliktas golv timme efter timme, det hördes över halva Skogen. Borde gå att lösa på ett smidigare sätt. En bullerplan för Skogen efterlyses!

Vecka 21 Den gröna våren

Våren kom sent men nu är den här, för några dagar sedan kändes det nästan som sommar. Väderfolket menar att våren är då dygnets medeltemp stadigt ligger mellan 0 och 10 grader. Jag menar att vår är det då bokskogen slår ut i Slottsskogen.

Bokarna klarar sig men blåbärsriset har gått åt skogen. Tidigare varma dagar fick riset att avdunsta vatten, fryskalla nätter gjorde sedan historien kort för de torra kvistarna. Det gälelr inte bara blåbär; många trädgårdsväxter har dött, också i Botaniska på andra sidan leden.

Skunkkallornas vackra blomkolvar har nu blommat över och sprider en ganska vedervärdig doft över nejden. I Skogen i Azaleadalen, i Botan har de börjat vandra ut i Vitsippsdalen och är på väg ner mot Mölndalsravinen, invasiva element säger man - främmande rymlingar. Får vara kvar för sin skönhet, inte för sin lukt. Det stora gula hölsterbladet omger en kolv med små, tätt sittande gröna blommor. Bärfrukterna mognar under stark slemutsöndring. En svensk släktning än missne, Calla palustris.

Storskrake med 12 ungar i Stora dammen - fjärde gången denna fiskätande and häckar i denna park, helt spontant. Förra året gjorde hon ett försök men ungarna upptäcktes och togs av en havstrut. Får hoppas på bättre lycka denna gång.

Det finns fisk i dammen så det räcker, på hösten besöker stora flockar dammen och fiskar. Ungarna åker gärna på honans rygg.

Vackra fågelbärsträd i backen ovanför Plikta,

den backe som i en årsskrift från Vegagrabbar kallades Rultebacken och de borde väl veta. Tycker det är ett träffande namn, har ofta sett barn som kommer uppifrån och ser backen. Då blir det oemotståndligt att rulta. 

Fågelbärsträd är vilda körsbärsträd. Det gäller dock att vara snabb, fåglarna är ofta snabbare att leta sig hit.

En mård sågs 12 maj i Hästhagens granar. På 1990-talet sågs ofta mård i Skogen men nu var det några år sedan. De är kända för att vara ekorrjägare men här är det säkert bekvämare att försöka få tag på duvor och kråkor på nätterna.

Kortet är från ett annat tillfälle, Risveden uppe vid Älvängen, från den tid när mården inte sågs i staden..  

Ödledammen

Ödledammen
ligger i de norra delarna av Slottsskogen, strax norr om Observatoriet. Sedan länge ett bekant mötesplats för parningsvilliga grodor, både vanlig groda och vattenödlor av den stora och lilla arten. Dammen ligger i en liten gryta mellan bergen nedanför Utsiktstornet, i de norra delarna av Slottsskogen. Den är ett populärt rundningsmärke för hundrastarna i närheten. Sällan kommer turister hit upp och många urgöteborgare vet inte att detta faktiskt är en del av Slottsskogen. Det betyder att Masthuggsborna har området lite för sig själva.

Sedan länge är Ödledammen en välkänd mötesplats för kärlekskranka grodor, både vanlig groda och vattenödlor av den stora och lilla arten. Vattenödlor är trots namnet inga ödlor, de är groddjur de också, men med svans. Kan kallas för salamandrar. Ska vi döpa om dammen till Groddammen? Tveksamt, svenska namn på djur är inte alltid systematiskt riktiga. Tornsvalan är ingen svala, talgoxen ingen oxe. Dammen har också andra namn, vittnande om stort intresse från närboende. Kikardammen, dammen nära Kikarn, inte så mycket använt nu förtiden. Observatoriedammen, dammen vid Observatoriet, det mer officiella namnet. Kattdammen, ett namn från den tiden då inte katter hade p-piller utan fick fler ungar än som kunde försörjas. Då kunde man enligt uppgift hitta säckar med döda katter.

Här finns alltså inga riktiga ödlor, däremot gott om grodor. Vanlig grodor kommer hit på våren i hundratal och parar sig, men här finns också den avlånga modellen med stjärt, vattenödlorna. Kallas också vattensalamandrar, två arter finns, större och mindre. Barn har i alla tider fascinerats av dammens små drakar. Hannarna kallades indianrännare efter sin vackra ryggkam. Att fånga dem har var en härlig sport, inte alldeles enkel, särskilt om man inte hade håv. Förr lär här också ha funnits blodiglar som den företagsamme fångade och sålde till apoteken. Vet inte om det stämmer, här finns en del andra iglar, bland annat stora svarta hästiglar, ofarliga för folk men små snäckor bör se upp..

Genom att dammen ligger i en gryta är det ofta lä även om det blåser lite. Ett utmärkt ställe att fånga vårens första solstrålar. De elva bänkarna runt omkring gör inte det hela sämre. I maj blommar slånbuskaget på östra stranden, häggarna på södra stranden följer med sin väldoft och sedan blommar rönn, oxel och hagtorn.

Dammen räcker normalt till för ett andpar, någon gång (senast 2012) har här varit två honor med ungar. Här uppe klarar sig ungarna bättre än nere i de andra dammarna; kråkor och trutar är inte så vanliga här. Ändå har det hänt att andmor sett sig tvungen att vandra ner till Lilla dammen med ungarna när vuxit till sig. Med lite tur kan man få se hur både vuxna änder lika väl som ungarna dyker och fångar yngel av vattenödlor. Också kråkor och skator kan fånga vattenödlor stående på strandkanten. Gråsparvar och pilfinkar fångar gärna de stora trollsländor som finns här, det gör de genom att ryttla.

Småfåglar rastar gärna i buskagen, också ovanliga fåglar som blåhake, gräshoppssångare och härmsångare har konstaterats. Att det är lugnt gör att insekterna kan flyga omkring, vilket lockar små fåglar. De flesta träde3n runt dammen bär bär som trastar gärna äter. Med långa mellanrum rensas dammen. När det gjordes 1989 lades en ny stenskoning runt dammen, årtalet syns i cementen i NV. Detta ägde rum vintern 2009/2010 och då röjdes också en god del av ruggen med flaskstarr som hade vuxit ut och fyllde halva dammen. För att komma åt med grävmaskin fälldes tyvärr flera stora häggar, värdefulla doft-och bärträd. Men starren är en viktig del av dammen och ökar den biologiska mångfalden; här har både gräsandungar och ett år också rörhöns kunnat gömma sina ungar. Vattenödlorna lägger sina ägg på starrens strån. Tack vare denna rugge är dammen den biologiskt rikaste dammen i Slottsskogen. Det vet många skolor som besöker dammen och samlar och studerar dess djurliv.

En översikt av dammens djur finns på www.naturstig.se  / Naturtips / Vattenkrypen
En översikt över träden runt dammen finns på www.naturstig.se Utflykter / Ödledammens träd

Vinter i Slottsskogen

Vintern har tagit i men är i skrivande stund fortfarande av det behagliga slaget; inget slask, någtra minus och sol vissa dagar. Får se hur länge det varar. Tar nästan dagliga vandringar i Slottsskogen eftersom Azaleadalens fågelmatning behöver fyllas på; där har jag god hjälp av Bengt  som är flitigare än jag i Skogen och tydligen har sett rödvingetrast i azaleadalen, inte den vanligaste vinterfågeln. Däremot har björktrastar kommit med snön, det gamla namnet var ju snöskata...

I Azaleadalen har fåglar matats i många år, det vet de och direkt när vi satte ut mat i november kom de. Dessutom finns det en (två?) råttor som bor under marken på matplatsen; ställer väl inte till problem men nere vid Fågeldammen är råttgift utlagt. Ständig kamp för att bli av med dessa uppenbart ganska smarta djur. Fåglar vid fågelbordet i Azaleadalen är förutom blåmesar, talgoxar, entitor och nötväckor också en hel del koltrastar, några rödhakar, ringduvor, större hackspett, just nu också några bergfinkar och en bofink. Det måste vara en fröjd att vara blåmes och hitta ett solrosfrö, det motsvarar säkert några tiotal små insekter/frön och räddar kanske livet. Men det finns förstås en orsak till att blåmesen ofta får 13 ungar... duvhöken jagar dagligen men tar inga små mesar. Och sparvhöken vågar sig inte hit, den är rädd för duvhöken, helt rimligt.  Ibland när jag matar sätter jag upp nät och ringmärker eller kontrollerar redan märkta. Mer uppgifter finns på www.naturstig.se för den intresserade. Om någon vill vara med och se hur det går till kontakta mig.   

Passerar Vita villan som är nymålad och inhägnad för att snart ta emot barn, här ska bli dagis. Ja, jag vet att det heter förskola men med nuvarande stora barngrupper är det mer dagis än förskola. Det är en skandal att man lägger inte ett utan tre dagis i denna park som borde vara fredad för göteborgarnas fritid. Det senaste decenniet har en tiondel av parken blivit inhägnad eller obrukbar - försök vandra i frisbeegolfbanan så får du se vad som händer. Dessutom kommer antagligen området mellan Vita villan och Slottsskogsgatan att bli biltrafikerad, till men för alla som går här med små barn. Det har trot s allt varit några lugna år.

Vid Stora dammen är det en liten vak, en groda har oförsiktigt nog kommit ut i kylan, gräsänderna håller på och bildar par, hanarna spelar med små pipande läten och sirliga krumbukter som är mycket lätta att förbise - när jag vandrar med grupper visar det sig att de flesta aldrig har sett ändernas parningsdans, ganska elegant faktiskt. Hanarna är betydligt flera än honorna, därför ansträngningen. Det är visserligen långt till våren, men det gäller att passa på. Men kanske är det inte så långt till vår....