Femtontalet ringduvor frossade på ekollon, de flesta var unga fåglar. Uppe i träden ytterligare några tiotal ringduvor; kan bli en bra vinter för höken som antagligen redan har kommit hit - kråkorna varnade barskt en gång men inget sågs. Gräsänder gick uppe på land och åt ekollon också de, flög plötsligt ner till dammen över vägen. Cyklister bör nu ha cykelhjälm också här. På Semesterängen en flock kajor och några kråkor samt dagens överraskning: en adult råka. Sällan nere i Skogen, lustigt nog sedd på samma plats och samma datum sju år tidigare.
Stora dammen med parkens kanadagäss (familj med tre vuxna ungar) och två kompisar, en hel del oräknade gräsänder, två unga knipor och en simmande dykande storskarv. En hane skedand låg i södra delen av dammen, i eklipsdräkt men ser ut att färga ut, ganska oskönt brokig. En liten småfågelflock på andra sidan dammen i alarna borde ha varit grönsiskor av beteendet och storleken att döma, de genomsöker systematiskt alarnas små kottar efter frön.
Upp till dammen i Hjorthagen där inga andra vildänder än ejdrar sågs. De mer exotiska parkänderna är nu för tiden allt färre. Alla inköpta änder är vingklippta för att inte flyga bort, det syns tydligt att en vinge "fattas" när man ser fågel nära. De större ejdrarna är kvar, klarar sig när uv och hök anfaller. De små kommer inte undan - de är vingklippta och blir lätta byten, eftersom de inte kan flyga bort. Också gråtrutar tar för sig när isen lagt sig och änderna trängs i vakarna.
Att vingklippa simfåglar är numera inte tillåtet och änderna köps in från Danmark på dispens. Det är en gammal tradition att ha simfåglar i djurparker, men allt talar för det är ett inslag som kommer att försvinna, om inte annat så av ekonomiska skäl. En lista över djurparken 1939 anger 96 simfåglar av 19 arter, bl a 15 knölsvanar, 20 gravänder. På den tiden fanns också tio rådjur - inne i djurhagen. Nu finns ibland dubbla antalet fria rådjur, ute i parken. Oktober 2009.