Slottsskogens pingviner

Vet du varifrån pingvinerna i Slottsskogen kommer, frågade min utmärkte tandläkare sedan många år, Nils G Nilsson. Nej, det visste jag inte, inte heller djurvårdarna i denna park; jag hade frågat dem. Jo, det var min studentkamrat som ordnade detta, berättade Nils. På så vis fick jag kontakt med Göran Odham, på ITM, institutet för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet..

Den 2 december 1999 ringde jag Göran och fick veta följande. Han doktorerade åren 1962-67 på studier av gumpkörtelsekret hos simfåglar, inte bara pingviner utan även svart svan knöl- och sångsvan och svarthalsad svan. Samlade sekret från fjädrar med en liten spatel och efter att en art undersökts donerades fågeln ifråga till Slottsskogen, den ena efter den andra. Arbetet bedrevs på Institutionen för medicinsk biokemi och djuren sköttes av Stig Rasmusson, djurskötare i Slottsskogen under många år. Också andra simfåglar undersöktes: gräsänder, rost- och gravand, ejder, även olika gäss som grå-, kanada-, vitkindad gås och snögås. 

Det hela började med att en magellanpingvin importerades från Krags dyrehandel i Köpenhamn, de var kända för att kunna få fram vad som helst i djurväg. De ansågs lämpliga för att studera gumpvax, ett bra studieobjekt genom sitt leverne. Den togs över Sundet via Malmö, tullen var lite tveksam men sedan Göran berättat att de skulle ha fisk varannan timme gick det bra. Det fanns visst specialregler genom Livsmedelsverket, eftersom de skulle användas för forskning krävdes ingen karantän. Synd att den skulle vara ensam tyckte Göran och skaffade en till, av motsatt kön. I början försökte de nästan ha ihjäl varandra men senare blev de vänner och fick ungar. 

Inga andra pingviner undersöktes. Den första kom mitt i vintern och sattes ute på isflak i liten damm höll nästan på att frysa ihjäl, ingen tänkte först på att de inte är vana vid kyla, de lever längs Chiles kuster. Den räddades in i värmen och när tvåan kom något år senare hade de lärt sig. Torrey Canyonkatastrofen med utsläpp i Engelska kanalen inträffade samtidigt, de testade olika medel som skulle ersätta det naturliga gumpkörtelsekretet bland annat fick de in mycket oljeskadade sillgrisslor. 

Detta berättade jag för Slottsskogens djurskötare, på den tiden hade Kerstin hand om pingisarna, som hon sade. Sedan gick åren, pingvinerna fick ungar, som fick ungar. Så försvann emu och flamingo från parken, här var det meningen vid starten att enbart nordiska djur skulle finns i djurparken. Pingviner är inte alls nordiska, dessutom kostar det att förse dem med mat, vatten och mediciner. Dessutom var dammen ynkligt liten; ny damm behövdes. Alltså lutade det åt nedläggning och avveckling. I sista minuten kom pengar, varifrån vet jag inte,  de användes till en något större damm och ett rejält pumphus som dessvärre skymmer det  vackra fågelhuset i närheten. När man nu ser pingvinerna i sin damm inser man att denna inte heller denna lösning var optimal.. det hade nog varit bäst om pingisarna fått flytta. Och nu sitter djurparken här med  denna kvarnsten runt halsen.. Men visst, det är alltid fullt av barn och vuxna vid matningen 14:30, trots att de vilda fåglarna i parken ett stenkast därifrån erbjuder minst lika spännande scenerier. Mer därom på andra Sidor. 

Vandrade genom Slottsskogen denna vackra sensommardag och gick rakt på en flock med imponerande bruna hundar, franska mastiffer; Dogue de Bordeaux rätteligen kallade. Pratade lite med några (tog namn på en och annan hund att lägga ut på min sida med Slottsskogshundar; vad mattarna hette glömde jag fräga... 

Fick veta att detta var en förening för Dogue de Bordeaux, startade i december och är redan hundratalet medlemmar. Har träffar någon gång i månaden men inte bara i Göteborg - det fanns de som hade rest längre än så för denna träff förstod jag. Detta är en gammal ras med rötter i romartiden, var förr jakthundar för björnjakt, stridshundar som hetsades mot tjurar och björnar. Numera är det mer en gårdshund. Gillar att vältra sig i lera vilket syntes på en av dessa, Nellie, som dock var lite reserverad enligt uppgift lite skeptisk mot främmande män. 
Dagen var lite för varm, det gillade inte hundarna. Därför lerbadet? Internt namn på dessa krabater Fransk Dikeshund. Och visst, man kommer ut i alla väder fick jag veta; äter de mycket? Kanske köper man mat för 7-800 per månad. 

Vandring med Avanto

Karin Ingelhag hade tagit med sig en engagerad och frågvis grupp på morgonvandring. Genom den något så när arla morgonstunden var fågelsången ganska flödig även om den som all fågelsång varierar i tid. Ibland är fåglar tysta, just vid denna tid finns det mycket fågelungar som ska matas, man hinner inte bara sjunga. Å andra sidan drar många igång reprisen med häckning igen, då sjunger man för att 1) visa att man finns där vilket andra hanar av arten bör veta "stick iväg!" 2) honor ska veta att denne hane är ett självklart val "kom hit!".

I fågelvärlden föds det fler hanar än honor, en hona som föder fler hanar sprider sina gener i större utsträckning än de honor som föder fler flickor. Hanar kan få fler ättlingar om de ligger i, än honor som har mer begränsad potential.

Vitsippsdalen Dalen är med sin frodiga träd- och buskvegetation en helt annan naturtyp än Änggårdsreservatet Reservatet. Det ger lite olika fåglar på olika plats. Uppskattat antal individer markeras inom parentes.

Koltrast (20). Allmän sångfågel på vandringen liksom mitt inne i staden. Lika vanlig i Dalen som i Reservatet. Troligen inne på sin andra häckning för året, sågs oftare leta mat elelr jaga konkurrenter än den hördes sjunga. .En av de fåglar som på senaste seklet vandrat in i städerna, samt slutat flytta söderut utan övervintrar istället.

Svarthätta (15). Dagens allmännaste sångare, både i Dalen och uppe i Reservatet, följde oss hela tiden. Uppskattat antal sångare omkring 10 fåglar.

Bofink (10). Sveriges näst vanligaste fågel (8-10 miljoner par) fanns både i Dalen och i Reservatet, smattrande kort sångstrof. Flyttar till Västeuropa men övervintrar ibland och kan ses vid fågelbord vintertid.

Gärdsmyg (8). En av dagens flitigaste sångare, vanligare i Dalen än i Reservatet, trivs mer i tätvuxen snårig vegetation. Stark högljudd sång, imponerande för en så liten fågel; näst minst hos oss.

Ringduva (6). Hördes någon gång spela på avstånd, sågs vid flera tillfällen. Numera en urbaniserad fågel, höll sig tidigare utanför städerna.

Lövsångare (5). Sveriges allra allmännaste fågel som finns över hela landet där det finns träd, 13-18 miljoner par. Trivs inte i Dalens snår men vi hörde några när vi kom upp i den glesare ekskogen utanför staketet i Reservatet. Flyttfar till södra Afrika.

Större hackspett (4). Vi passerade två bon, dels i en död alm, dels i en al, ungarna så stora att de snart hoppar ur det allt trängre boet; uppmuntrade föräldrarna att leta mat genom att enträget tjata.

Björktrast (4) sågs leta mask vid gräsmatta i Botan.

Stare (3). På gräsmattan i Botan, letande mat.

Rödhake (3). Numera med ungar och sjunger inte mycket, trots att den är vanlig här. En sångare hördes inne i Dalen.   

Taltrast (2). Kraftig trastsång där fågeln upprepar fraserna 2-3 gånger, skogsfågel som sällan bygger bo närmare staden än så här.

Nötväcka (1). Hördes uppe vid Japandalen.

Rödstjärt (1). En sjungande fågel sjöng i kanten av Botaniska trädgården.

Trädgårdssångare (1). Sjunger långa ramsor som påminner om svarthättans sång, vi hörde en vid rasten uppe i Reservatet.

Härmsångare (1). Skicklig sångare som lånar läten av andra fåglar, vandringens ovanligaste fågel, troligen den enda som finns i Vitsippsdalen i år.

Gransångare (1). Sjöng inne i Botan - en art som har vandrat in söderifrån på de senare decennier, ser ut som lövsångare, med en annorlunda sång.

Skata (1). Någon sågs i Botan.

I någon mån fördjupade vi oss också i vegetationen. Vitsipporna hade vissnat bort i Dalen, men skogsbingeln frodades – Mercurialis perennis, samsas på hundralappen tillsammans med C v Linné då det var han som utredde denna plantas sexliv. Vi såg också skogsstjärna, skelört, björnmossa och ekorrbär.  

Slottsskogen augusti 1912

I min forskning om Slottsskogen har jag haft stor nytta av KTB – Kurs- och Tidskriftsbiblioteket vid Vasagatan, mittemot Handelshögskolan. Deras tidningsarkiv är en guldgruva även om det hade varit trevligt om materialet varit digitaliserat – gör det själv genom att sitta och bläddra mig igenom årgångar på måfå och fotografera intressanta artiklar. Informationen är dock lite flammig. Här är några glimtar från Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning augusti 1912.

Älg i Slottsskogen

I torsdags fm gjorde en älg påhälsning i Slottsskogen. Han kom i god fart öfver fälten, satte öfver fågeldammen, tog taggtrådsstängslet vid Säröbanan i elegant "steeplechase" och drog sig sedan in i skogarne undan en mängd åskådare, som gjorde fruktlösa försök att infånga honom. Förmodligen är det en medlem af den förut omtalade älgfamiljen vid Sandarne, som ville aflägga visit hos stamfränderna i älghagen. (10 aug 1912). Här kommer istället delar aven annan familj, boende i Slottsskogens älgpark, 13/5 2003. 

Monument över Gunnar Wennerberg

Skeppsredare Ahrenberg föreslår att Carl Elds monument över Gunnar Wennerberg ska placeras vid Malmgården (nuvarande Gräfsnägården). "..skulle synnerligen väl lämpa sig till  samlingplats för vår akademiska ungdom vid firande af Valborgsmässoafton och andra högtidliga tillfällen." Kostnad för statyns avgjutning i 3 meters storlek har beräknats till 35,000 kr. (16 aug 1912). Statyn inköptes dock inte utan hamnade i Minneapolis 1915, och fick sedan en replik uppsatt på Kaptensudden vid Djurgården, Stockholm 1916.

Friluftskonserter 

hålls då och då. Lördagen 3 augusti spelas

1. Starke Med svärd och lans. Marsch. 

2. Boielieu. Ouv Hvita frun

3. Moezkowski. Två spanska danser

4. Wagner. Fantasi ur Flygande holländaren

5. Mozart. Ouv Don Juan

6. Gonod. GFaust-Fantasi

7. Glazounow. Serenade.

8 Novacêk. A hoj! Marsch

Under sommaren var det offentliga konserter onsdag, lördag och söndag, de började klockan 18 vilket tidigare föranlett insändare:

Sign Utlandssvensk

förundrar sig 25 juli: Främst i ledet i musikaliskt hänseende bland Sveriges städer står Göteborg med sin präktiga symfoniorkseter, som kan tävla med utlandets bästa kapell. Härlig musik i härlig natur. Förundrar mig blott att man ej i än större skaror strömmar dit.
svarar dagen därpå: Den som slutar sitt arbete kl 5 måste först hem för att äta middag och kan sedan omöjligen hinna till Slottsskogen förrän tidigast 7 för att nu ej tala om husmodern, som skall laga i ordning middagen.

Sign Hemlandssvensk

Insändarna tycks inte ha medfört någon omedelbar förändring, i GHT 1916 annonseras start kl 6, men 19/8 1916 redan kl 5.30 troligen på grund av annalkande kvällsmörker. Men det ser ut som om så småningom en förändring i den av insändaren önskade riktningen har skett: den 29/6 1929 startar friluftskonsert startar kl 5.

Predikan

Den flitige kyrkoherden Albin Holm friluftspredikade varje lördag i Slottsskogen om sommaren. Den 3 augusti kl 7 em var temat "Förbönen". Han predikade 1909-1935 med en klipphäll på Ekebacken som predikstol. En minnesplatta som inte många sett är lätt att hitta sydost om muséets huvudingång. 

Torghandeln

Lördag 10 aug anges priser på torghandeln i staden: 

ägg 125-130 öre per tjog, lax 300-350 öre, gurkor 20-25 öre/st, 

smör 200-210 öre/kg, kyckling 50-75 öre/st.

Olympiaden

Utanför Slottsskogen hände också en del.

Olympiaden pågick i Stockholm, 

det gick bra för svenskarna. 

Bättre än 2012....

  

Uppståndelse i dambadet

Utanför Slottsskogen hände också en del. En skomakare orsakade den 3 augusti uppståndelse i dambassängen vid Gullbergs strandgata. "Vid tillfället hade en del kvinnor badat där och skomakaren hade varit oblyg nog att klä af sig och göra detsamma. Polisen måste slutligen tillkallas för att få ut den rusige och besvärlige skomakaren. Han blef af domstolen ådömd 20 kr böter för fylleri och förargelseväckande uppförande", 

Mina 50 hundar

Den som går regelbundet i Skogen inser snart att detta är Hundarnas Skog. Också. Jag började för snart tio år sedan fotografera hundar, efter att ha tagit kort på Ada, goda vänners Irish Softcoated Wheaten Terrier. Bilden lade jag ut på www.naturstig.se för allmänt betraktande. Sedan har det fortsatt då och då, ofta av en tillfällighet– jag har inte direkt letat efter hundar att fotografera. 

Ibland har jag funderat på att göra det lite mer systematiskt, framgår av hundsidan på nämnda hemsida, där jag i dagarna har kompletterat med datum för foto. Nästan alla fotograferade i Skogen, numera alltid med koppel. Vill inte uppmuntra att släppa hunden fritt i Skogen, specialregler gäller för denna park, hund ska kopplas året om. 

I början noterade jag enbart ras och namn, nu vill jag veta födelsedatum också. En del hundar lever inte längre; tänkte göra en  Hundarnas Himmel men då jag inte alltid möter ägaren vet jag inte alltid vad som händer med ”mina hundar”, jag har valt att låta alla finnas kvar tills jag får besked att ta bort dem.

Kanske skulle jag fortsätta lite mer aktivt, även om det får ske med försiktighet. Någon gång har det hänt att en ung flicka sett lite misstänksamt på mig, när jag ber att få fotografera hennes vackra hund och… få e-postadress. Nya Hundtricket, typ... För mig är detta ett sätt att utan större ansvar få lära känna en och annan hund, samt få veta mer om olika hundraser.

Just nu är det faktiskt 50 hundar på sidan. I år fem hundar, förra året 6 hundar - då oräknat de fall när jag fotograferat och sedan glömt att lägga in bilden, vilket dessvärre har hänt. Jag fortsätter så gärna med Att samla på hundar i Slottsskogen.

Ljungkullen 13 augusti

En sensommardag med mycket moln, nu borde en och annan rovfågel ha börjat förbereda reträtten till varmare länder. Alltså upp på Ljungkullen, denna bergknalle söder om Observatoriet där det är ganska fri sikt runt om, det gör platsen lämplig att se på fågelflyttning. När jag började stå här för några decennier sedan var berget täckt av ljung; numera har gräset tagit över på högsta delarna - här skulle en liten begränsad gräsbrand säkert vara bra för ljungen. Men fortfarande gör delar av berget skäl för namnet Ljungkullen, särskilt tydligt nu när ljungen blommar. 

Just när jag kom upp på berget cirklade en stor kraftig duvhök rakt ovanför berget, fick snart sällskap av en liten sparvhök, troligen en hane eftersom skillnaden var slående. En och annan tornsvala kom singlande men sedan var det tomt, inte en fågel i luften. En fiskgjuse kom över hitom Kikarn (Vattentornet) och drog över Gråberget ut mot Älven;  typiska augustiflyttare. En grå flugsnappare visade sig runt en gantopp söderut, gjorde små dlygturer ut från granen och tillbaka igen. Småfåglar strömmade över gläntan, mest blåmes och talgoxe men också en och annan lövsångare sågs,  minst dussinet fullt. Silltrut flög över, flera lövsångare i liten björk. Mörknade norrut, såg ut att kunna bli regn när som helst. 

En stenskvätta honfärgad landade sekundsnabbt i en grantopp på Kullen, därefter vidare norrut. En sparsam besökare under förhösten, även om vi ibland misstänkt att den häckar uppe i Hjorthagarna borde kollas någon vår.. tre gråsiskor flög rätt över ivrigt lockande. Efter att inte ha setts på lång stund sågs nu med ens tornsvalor i väster, på randen av Skogen bort mot Gråberget, några tiotal i lite gles splittrad rörelse söderut. Efter några minuter letade jag upp två bivråkar som kretsade över Brageberget, omisskännliga med den långa smala stjärten och utskjutande hals, tycktes flyga söderut men efter några minuter yttetrligare två bivråkar över Majvallen på väg norrut. Kan ju ha varit desamma.. 

Nu vart det i stort sett vindstilla och luften fylldes av små bruna flygmyror. Antagligen var det dessa som små fåglar plockade i grantopparna runt omkring; nu sågs bofink, grä flugsnappare och i en topp ett par unga buskskvättor - de är också sparsamma rastare på flyttning här. Det är naturligtvis något att glädjas åt, se det man inte ser varje dag. Lövsångares lockläten hördes runt omkring, tornsvalor fortsatte att singla förbi. Inget regn ännu, men väl nere från berget började det regna. Det kändes bra, och ganska gynnat. 

Blockerad park

För femte året i rad invaderas Slottsskogen av rockfolket. Under en augustivecka inskränks möjligheterna att röra sig fritt i denna härliga park, helt emot statuterna som formulerades av Kungl Majt 1624 med villkoret att ”om Sommartijd förlusta sig uti Engegårds Skog…allenast de ikke der hugga neder Skogen och fälla diur, eller bruka någon annan motvillighet." Gustav II Adolf kunde inte i sin vildaste fantasi föreställa sig det öde som nu drabbat den skog han skänkte Göteborgs borgerskap.

Att parken stängs av är illa, vi är många som är här dagligen. Bilden ovan visar en helt vanlig vy en helt vanlig vårdag. Argumentet ”ni har ju resten av året på er” håller inte. Vi behöver Skogen, dagligen. Vad värre är, upplåtelsen av vår blivande nationalstadspark tycks ske utan att staden får rimlig ersättning för detta otvetydiga intrång. GP har begärt ut avtalet men fått nobben. Det kan bara betyda att Göteborgs stad skänker bort parken under en dryg augustivecka för underpris. Eller möjligen utan ta betalt över huvud taget? Det finns naturligtvis argument.  Som jag dock inte köper.

1)Sätter Göteborg på kartan.

2)Gynnar turistbranschen i Göteborg

En våldtäkt på vår vackraste och mest välbesökta park är det. Jag vet, rockfolket ”vill ha en grön kuliss” men vad bryr de sig om Slottsskogen – vilka trädridåer som helst borde duga. Det finns utan tvekan mindre känsliga och mer obesökta områden att placera WoW på. Fråga mig, jag ger gärna förslag.

GP var nyfiken och frågade 4 augusti hur mycket Luger (som arrangerar WoW) betalar för att få ockupera Slottsskogen. Frågan var så känslig att dessa uppgifter hemligstämplades. Söker efter artikel på GP:s hemsida för att kunna bidraga med materialet på bloggen. Bland 229 artiklar om vem som kommer eller inte letar jag efter Way-out-West-notan.. som fanns i GP 4 augusti. Den finns inte med! Antagligen för att ärendet har överklagats, eller är det så att det internt på GP finns olika uppfattningar om hur hårt man ska attackera denna kassako?? 

Drar till KTB och fotograferar (tyvärr med fel inställd kamera, åtgärdas på måndag!) och bifogar artikel, den är i alla fall hyfsat läsbar. En passus i artikel oroar: uppgifter mörkas för att inte andra arrangörer ska veta. Denna förlorade augustivecka är alltså bara den första i raden. ”Ni har ju resten av året på er…” Sluta tafsa på Slottsskogen!